Hr reservlöjtnant
Reservlöjtnanten vid Grönköpings Fältjägarecorps, Napoleon (Nappe) Johnsson, är anställd i sin faders Varuhus. Vad han sysslar med är inte riktigt bekant, troligtvis fördriver han tiden för att kunna kvittera ut pekuniär ersättning. Han är mer verksam i andra yrken än som handelsman.
Hans farfar drev Johnssons garnbod i många år. Fadern (som stavar sitt namn Jonsson) hade en diversehandel med korta varor i ett litet rött trähus som – ytterst högt försäkrat – brann ner i en jätteeldsvåda. Det gav honom startkapital att bygga ett varuhus, inspirerat av Nordiska Kompaniet i Stockholm och benämnt ”Varuskrapan”, eftersom det är hela tre våningar högt.
Napoleon, som kallas Nappe av sina vänner, tog efter avslutade studier i tredje ring vid Grönköpings allmänna läroverk studenten i Hjo som privatist och ingick därefter i armén direkt efter examen vid 21 års ålder.
Vicekonsul!
Vid antagningsproven till Krigshögskolan blev han underkänd då han stupade på modersmålsprovet. Han utformade nämligen sin uppsats på det sätt som Försvarsstaben använder vid utskrivning av order och kommunikéer. Napoleon anser sig ha skrivit korrekt, då soldater inte ska vara poeter. Han avslutade sin militära karriär som löjtnant i reserven, men tjänstgör alltjämt med stort nit i Fältjägarecorpsen. Vid alla tänkbara tillfällen bär han Corpsens stora reservlöjtnantsuniform, tillika iförd monokel. Även som civilist kan han bära stor uniform, gärna i samband med att bli sedd vid en modern sportbil.
Under några år var han vikarierande tysk vicekonsul i Grönköping, då han är talför på tyska. Ett av hans favorituttryck är ”Prosit Neujahr”, vilket han översätter till ”Ett i allo lyckosamt årsskifte”. På senare år har han studerat romantiska språk för att fullt ut kunna fungera som tolk i full uniform. Det är en syssla som anförtros honom, eftersom han är ordförande i Grönköpings turistförbund.
Damernas riddare!
Nappe är en evig beundrare av ”det täcka k-n-t”. Nere vid Bergska plagen syns han ofta bland stadens yngre damer iförd ett par röda badbyxor med reservlöjtnantsstjärnor i gult och blått. Under en tid var han förlovad med popsångerskan Gördis ”Flabbs” Brunander.
Han var starkt påtänkt som make till borgmästardottern Irma Sjökvist, sedan han räddat hennes mor (född Sparfhöök) från att flyta bort vid badning i Bergska sjön. I samband med detta föreslogs han få en Carnegius-medalj att bära tillsammans med det skyttemärke han redan innehade.
Vid en maskeradbal på Stadshotellet hyrde han ett speciellt iordningställt s.k. champagne separée (intimt rum) med gardiner för. Han lade beslag på den vackraste masken, som vid demaskering dock visade sig vara fru postmästarinnan Brunander som på undergått en mycket lyckad bantningskur.
Idrottsman!
Herr reservlöjtnanten är intresserad av idrott och gymnastik och tjänstgör emellanåt som gymnastiklärare. Han är ständigt stående favorit i skidloppet Läspelöpet och har mångåriga placeringar på prispallen. Han springer även långlopp, men i ett nedkortat maratonlopp på 12,5 km kom han blott på andra plats. Nappe är övertygad om att han hade vunnit, om loppet inte varit nedkortat.
Naturligt nog är Napoleon djupt engagerad i försvarsfrågor och i militära övningar. Den senaste tidens hotfulla bild från öster har föranlett honom att med omedelbar verkan beordra Fältjägarecorpsen i förhöjdare beredskap. Han har varit med om ett flertal jakter efter undervattensfarkoster i Bergska sjön, dock utan resultat, men han hyllar principen att det är jakten som är mödan värd. Han hävdar med bestämdhet, att det finns inget som stärker försvarsviljan så mycket som en lyckad vårbal på mässen, och efter den senaste ser han fram emot ökade försvarsanslag.
Nappe Johnsson bor i en villa vid stranden av Bergska sjön och har trotjänarinnan Lisa som hjälp. Villan byggdes alldeles för nära vattnet, men Napoleon vägrade att flytta den fem meter, vilket magistraten krävde. Han gick dock storsint med på att flytta stranden längre ut i sjön, sedan han utlovats hjälp av sop- och tippningsverket.