Tryck "Enter" för att gå vidare till kommentarer

Wilhelmina Unill

Socialchefska

Inget projekt är för litet eller för stort för socialchefskan Wilhelmina Unills sociala ingenjörskonst. Hon är en amper dam, iförd pälsbrämad kappa och blixtrande glasögon, som med kraft och båda händerna markerar vad invånarna har att rätta sig efter. Hon kallar stadsläkare Salvén för drummel då han inte stiger upp och ger henne sin sittplats på Skövdebussen. Samtidigt som hon inte drar sig för att blanda sig i invånarnas leverne, håller hon hårt på sin egen integritet; det är inte mycket som är känt om hennes bakgrund.

Wilhelminas moder, fru änkefru Unill, som numera är avdöd, kunde vid nyligen inträtt änkestånd sitta vid sitt fortepiano och i timtal sjunga en och samma strof om och om igen: ”Ja, gudskelov för mitt byxelösa hus, mitt byxelösa hus”. Även Wilhelmina är änka och har så varit en längre tid. Om sin döde make har hon hörts säga att ”Salig människan var inte alltid så rolig i livstiden”.

Wilhelmina drev ett café i Djuriska Parken, innan hon utsågs till att efterträda hembiträdet Nanny Svensson som kristidschefska. De ransoneringskort som invånarna fick under kristiden fortsatte att gälla även när den svåra tiden var över. Så länge det finns upptryckta ransoneringskort och anställd personal för lång tid framöver, är det en självklarhet att dessa skall utnyttjas, menade fru Unill.

Partipamp (S)
Då kristiderna till sist upphörde också i Grönköping, fick Wilhelmina anställning vid socialdemokraternas partiexpedition, och snart nog hade hon titeln titeln socialchefska, men även titeln socialkuratska har använts. Wilhelmina Unill ingår i den lokala, starka socialdemokratiska eliten och utgör tillsammans med sin kusin fackordförande Thure Lundblad och dennes svåger stadsrådet Joel Ericsson den lokala socialdemokratiska partiledningen.

Hon har också varit ordförande i Socialdemokraternas Kvinnoklubb (för tillfället har dock stadsrådsfrun Zelinda Eriksson den posten), ordförande i Grönköpings arbetarekommun och sammankallande i kommunens EU-kommitté. Därtill är hon ordförande i skolstyrelsen och chef för förstamajlotteriet. I stadens privata småskola har hon en ordförandepost och ska bevaka att inga vinster uppstår.

FUSK-reform
Wilhelminas engagemang i skolfrågor är djupt. Hennes utredning Folkbildning Utan Särskilda Kunskaper (FUSK 77) satte sitt avtryck långt utanför stadens gränser. Att införa betyg i skolan anser hon vara reaktionärt och otidsenligt. Om elever inte känner för att lära, måste andra i sant demokratisk anda respektera detta mogna beslut. Om betyg ändå skulle införas, är det ett krav från hennes sida att alla elever får VG i alla ämnen.

Deltidsäktenskap
Wilhelmina anser, att valfrihet kan vara bra i många sammanhang men endast om myndigheterna får styra valfriheten, så att medborgare inte gör felval. Två gånger i månaden tjänstgör hon i Sparbanken för att se till att bankkunderna använder sina pengar på ett sätt som överensstämmer med partistyrelsens övergripande samhällsekonomiska mål.

Lite mer åt det privata ligger hennes förslag om deltidsäktenskap för dem som inte vill lämna det gamla kamratgänget helt. Att Wilhelmina värnar om samhällets invånare visar sig tydligt i hennes varning för fallande höstlöv i parken, samt i att hon har slagit ner på att hallonsaften i Goodtemplarhusets garderob är alldeles för dyr. Ett ytterligare bevis på hennes sociala engagemang är att hon ledde en kartläggning över eventuella hemlösa, vilken, medelst dörrknackning på lägenhetsdörrar, visade att det inte finns några hemlösa i Grönköping.

Hon har två barn, dottern Ull-Britt samt sonen Emanuel, vilken brukar köra omkring i staden på högljudd motorcykel tillsammans med Emil Ruda och Pära Pilzén. En avlägsen släkting, Hadar, är mejeriföreståndare i Knisslinge och arbetar efter principen att hygienisk kontroll är stoppande.