Hemmansägare & talrör (MP)
Sedan slutet av 1970-talet har hr hemmansägare Fridolf Månsson, tillsammans med sin hustru Elvira, framgångsrikt brukat en delvis ekologisk jordbruksegendom med biologiska grönsaker och frigående ägg i utkanten av Brylunda nordost om Grönköpings centrala citykärna. Verksamheten ledde till att han häromåret utsågs till talrör i det lokala Miljöpartiet tillsammans med fröken hemkonsulenten Ada A:son Susegård. Av partivännerna kallas han stundom Fridolfin.
Att en miljövän och jordbrukare intresserar sig för vädret faller sig naturligt, och hr Månsson är kommunens främste väderspåman och frilansmeteorolog. Som sådan har han under en lång följd av år levererat temperaturer, vindriktningar och nederbördsmängder till SMHI. Vid ett tillfälle hade termometern i väderskåpet vridits ur sitt läge, varför hr M., för att kunna avläsa det aktuella gradantalet, tvingades pressa in huvudet i skåpet med påföljd att han fastnade.
Fru Elvira var vid olyckstillfället sysselsatt i köket, men lyckades i ett senare skede befria sin make. Då kunde vissa klämskador, främst å öronen, observeras, men i övrigt hade den drabbade sina meteorologiska sinnesförmögenheter i behåll och inrapporterade fermt det under fastsittandet avlästa gradantalet (cirka 23, möjligen 32).
Som en s.a.s. avknoppning från väderspådomskompetensen har hr Månsson på senare tid intresserat sig för framtidsforskning och därvid utfärdat en prognos om att de flesta framtidsprognoser troligen kommer att slå helt fel.
Museichef
Hr Månsson har sedan länge varit ordförande i Hembygdsföreningen med ansvar för hembygdsmuseets normkritiskt kulturbevarande verksamhet. Ehuru något jordbunden till sin natur har hr Månsson dock stundom svävat ut i poesins högre luftlager, exempelvis å museiskylten invid ett äldre ullberedningsredskap: Betrakta denna karda nu som med valkigt handslags flit /skapat mjuka ting och visar gångna tiders hårda slit.
I ett synnerligen lyckligt ögonblick för ett antal år sedan kunde hr Månsson kombinera intresset för lantbruk med det museala intresset för hembygdshistorisk forntid. Då åträffade han nämligen ett sensationellt arkeologiskt fornfynd under vårplöjningen. Av allt att döma rörde det sig om resterna av ett äkta vikingaskepp från 900-talet – eller möjligen om brandskadade plankbitar från en år 1979 nedbrunnen ängslada. Fyndet finns att beskåda i ett låst vitrinskåp å hembygdsmuseet.
EU-bidragstagare
Vardagen för en nutida jordbruksidkare består dock allt mer av administrativa skrivbordssysslor: statistikföring, djurvårdsenkäter, detaljerade jämställdhetsplaner etcetera. Hr Månsson har exempelvis mer än en gång tvingats söka särskilt EU-bidrag för att få tid och råd att ansöka om egentliga EU-bidrag för åkermark som lagts i träda. Det sistnämnda ansökningsförfarandet kräver nämligen att tjogtals blanketter noggrant måste ifyllas med uppgifter om allt från jordmån till tidigare utsädesanvändning, gödslingskvantiteter, exakta arealangivelser m.m.
Detta Sisyfosarbete tedde sig särskilt meningslöst ett år när EU ändå icke beviljade utlovat höbärgningsbidrag, vilket föranledde hr hemmansägaren att i protest bränna upp den aktuella höskörden.
– Det måste löna sig att vara beroende av bidrag, förklarade hr M. den gången.
Lokal brandchef
Till de mer lustfyllda uppdragen som hemmansägaren har anförtrotts under årens lopp hör att inneha posten som brandchef för Frivilliga brandcorpsen i Brylunda. En veritabel höjdpunkt inträffade när Corpsen i mitten av 1980-talet helt överraskande vann en högmodern brandbekämpningsbil å lotteri.
– Då kunde vi prioritera utryckning med denna vid riktiga bränder och blott använda den gamla sprutbilen vid uppenbara falsklarm, minns hr Månsson.