Tryck "Enter" för att gå vidare till kommentarer

Irma Sjökvist

Sång- & fästmö

Irma Viola Sjökvist är den ljuva hemmadottern till stadens urbane borgmästare Mårten Sjökvist och dess hustru Tekla Sjökvist, född Sparfhöök. Irma har två syskon, Doris samt Joseph, vilken försvann från staden tillsammans med fröken Karin Jonsson och stadskassan.

 Irma är född i Grönköping och uppvuxen i det magnifika borgmästarresidenset. Medan fadern är mild och urban, har modern måhända drivit en alltför sparfhööksk uppfostran. Vid en s.k. avreageringskurs under ledning av hemkonsulenten Ada A:son Susegård, utbrast nämligen Irma:
-Det var underbart! Jag har alltid längtat efter att få säga en massa opassande saker – en naturlig del av min goda uppfostran – men aldrig vågat.
Vid samma kurs hade hennes far hoppat omkring med bjällerkrans runt halsen, strålande glad som en stor pojke.

Tog ej löjtnanten!
Irmas två främsta uppgifter i livet är att vara poetisk musa åt stadens store poet, Alfred Vestlund, med vilken hon är förlovad. Hans kärleksyra hyllningar till I-a, som hon heter i hans poetiska verk, gör honom till ständig kandidat till Nobelpriset i litteratur. Hennes andra stora livsuppgift är att trösta Alfred, då han varje höst ånyo får se sig förbigången.

Det ryktades länge i staden, att fröken Irma skulle förlova sig med reservlöjtnanten Napoleon ”Nappe” Jonsson, sedan denne lyckats rädda Irmas moder, född Sparfhöök, från att flyta iväg i Bergska sjön. Fröken Irma motsatte sig dock kraftigt ett resonemangsparti och ville i kraft av sin myndighetsrätt själv bestämma fästman; hon hade nyligen fyllt 35 år.

Skinn å näsan!
Irma är söt och älsklig, men det hindrar inte att hon har ett betydande inflytande över sin fästman. Då han i estetisk upphetsning kysste filmbiljettsförsäljerskan Flora Benjaminsson, ansåg Irma att det var ren licentia poetica, helt utan betydelse, ett rent konstnärligt infall, vilket hennes fästman snabbt instämde i.
När en infekterad debatt om sedligheten på plagen vid Bergska sjön bröt ut – skulle kvinnors baddräkter vara hela eller tudelade? – deltog Alfred i debatten och ansåg i en dikt om tre strofer, att det skulle vara bra, om ”b-st-n bures n-k-n”. Efter det att fröken Irma talat med sin fästman, lade han till en fjärde strof och tog tillbaka allt.

Musik & hjärtespalt!
Fröken Irma är musikalisk och trakterar sitt instrument, zittran, såväl privat som offentligt. Ofta ackompanjerar hon sin fästman när han deklamerar sina dikter. Vid Grönköpings Damklubbs träffar framför hon romanser på sitt instrument. Fröken Irma har tonsatt ”Barkaroll å Bergska sjön” i valstakt samt ”Kyssen”, båda poetiska verk av hennes fästman. Hon har med stor framgång beträtt teaterscenens tiljor i rollen som fröken Julie, eller Jullan som hon kallades i pjäsen.
Under en kort period skrev hon en hjärtespalt i Grönköpings Veckoblads lokalupplaga under signaturen Evelina. De som skrev till henne använde signaturerna I-a S eller A.V. Vilka som döljer sig bakom de signaturerna är väl bevarade hemligheter.

Modeintresserad!
Irma är mycket intresserad av mode och kosmetika och företar ibland en resa till Paris för att förkovra sig. Vid föredrag som handlar om skönhet är hon gärna med som statist för att bli ansiktsbehandlad och sminkad. Det finns en viss oro hos henne för att bli äldre och att hennes skönhet skulle vara förgänglig, vilket hennes fästman så finkänsligt och poetiskt har tolkat i sin Consolation (Till I-a Sj-kv-st å **-årsdagen):
Men – skogens källa sinar,
boqueten dunstar bort…
Så även ”det” försvinner,
masserat än så hårt.
-Säg I-a lilla, rädes du för åren?