Grundrektor
Ludvig Hagwald, tidigare folkskolemagister men numesra grundrektor vid Läspeskolan och rektor magnusfikus vid Läspehögskolan, är stadens största amatörvetenskapsman och dito historiker. Han är dessutom skapare av det internationellt gångbara artificiella språket Transpiranto.
Det finns knappast någon vetenskap som han inte har sig bekant; om han får fundera en stund kan han få kännedom om nya vetenskaper. Man kan säga, att han har ett fritt förhållande till vetenskapen, oavsett vilken. Vad som kan verka sant, kan han vederlägga med ett kanske. Framförallt har han bidragit till historievetenskapen med en historiesyn som kan sägas vara approximativ och självuppfyllande.
Historisk bragd!
Det första stora hagwaldska genombrottet som histrion (historiker) kom vid hans jungfrutal i Stadsfullmäktige 1927, då han lade ut texten kring namnet Grönköping. Hagwald tolkade det som härlett från fornsvenska ”grundkiämpning” vilket tydde på en tvekamp. Den skall, enligt Hagwald, ha utkämpats mellan kung Erik Segersäll och kung Erik Eriksson, den läspe och halte. (Djärva hagwaldska vetenskapsteorier tar inte hänsyn till att Erik Segersäll hade varit död i omkring 200 år, innan Erik Läspe & Halte föddes.) Hagwald fick 30 kronor ur kassan för utelöpande hundar för att kunna forska vidare kring grundläggningsfrågan.
Sedan dess har han bestämt sig för att det är Erik Läspe & Halte som är stadens fader. Han har även kommit fram till att konungen varken läspade eller var halt vid grundandet. Den som läspar skulle inte ha valt valspråket ”Stadhigt sträfwa, intet swigta” med dess många s-ljud, och det är svårt att arbeta med grundläggning om man är halt.
Ett par fotavtryck i torkad lera funna vid en skolutflykt gjorde att Hagwald nyligen kunde slå fast, att Grönköpingsbon gick upprätt redan för 1,5 miljoner år sedan.
Världsspråk!
Sitt stora internationella genombrott fick magister Hagwald år 1929 med det av honom själv konstruerade världsspråket Transpiranto, som fått sitt namn av att det är ovanligt klarfattligt. Hr. H hade i början varit tveksam till vilket världsspråk han skulle införa i undervisningen, esperanto, idozan eller wolapyk. Vid examensförhören på vårterminen samma år fick föräldrarna lära känna uttryck som användes i undervisningen såsom Stativoli (stå upp), Stussite (sitt ned).
Det som gjorde störst intryck var dock översättningen av Runebergs Vårt Land i samarbete med skalden A:lfr-d V:stl-nd. Inledningen lyder: Va paj, va paj, va farsipaj. Otaliga översättningar av mer eller mindre kända dikter har sedan dess fullkomnats vid hans skrivbord.
Kultur & politik!
Ludvig Hagwald brinner inte bara för ungdomens fostran utan också för kulturen. Han är bl a organist i Läspekyrkan, dirigent för såväl nykterhetskören Lyran som mässingssextetten Hopp & Seger samt grundare av Grönköpings Symfoniorkester. Första gången symfoniorkestern framträdde, hade Hagwald valt stycken för att illustrera ett musikaliskt genomsnitt av tonkonsten från urtiden till våra dagar. Programmet upptog bland annat Urtiden, Övergångsåldern och fader Bach, Operan och van Mozart föds, samt Richard Wagner och romantiken. Konserten avslutades med Framtiden: Fantasia energica av Ludv. Hagwald, f.f.g.
Hagwald är också politiskt verksam som lokal folkpartiledare. Särskilt nykterhetsfrågorna ligger honom varmt om hjärtat.
Ludvig Hagwalds mor Alfrida Hansson är en varmhjärtad fredskvinna. Hans hustru heter Bojan, f. Ruda. De har två barn: dottern Celinda och sonen Palle. Denne fick anställning som assistent vid Folkförädlingsanstalten och flyttade efter en tid till Stockholm där han studerat till psykopat.