Mys och gullighet premieras!

Ordföranden vid härvarande Läspeskolans elevråd, hr skolgossen Kent Ruda, har nyligen – inspirerad av skolideologiska (L) utspel å riksnivå – fått upp ögonen för sin egen skolbyggnads frånstötande yttre.
–Plugget ser ju för j-vligt ut, säger densamme och kräver omedelbar ombyggnad. Men även för Grönköpings nya centralfängelse krävs arkitektonisk anpassning.
Och inser inte minst den hårt prövade lärarkåren vid Läspeskolan att något måste göras åt det busliv som florerar vid sagda lärosäte. Allt talar – har man nu funnit – för att roten till det onda är skolbyggnadens gräsliga arkitektur. Visserligen fick hr stadsarkitekt TSAR Egon Glas Stora Arkitektpriset, när hans betongskapelse avtäcktes för några decennier sedan. De sköna linjerna hos staplade containrar har arkitekten lyckats fånga upp med sin nybrutala skapelse, som smakdomaren från Kgl. Huvudstaden motiverade utmärkelsen.
Burspråk motiverar
Men nu blåsa andra vindar inom skolväsendet. Hr elevrådsordförande Ruda kräver till och med att den gamla läroverksbyggnaden – i nationalromantisk stil, från förra sekelskiftet – skall återuppföras.
–Men tyvärr, beklagar hr grundrektor Ludvig Hagwald, blir detta för dyrt, men en försköning av dagens arkitektoniska monster ha vi nog råd med.
Hr stadsarkitekt TSAR Egon Glas gör därför ett nytt försök och har nu skizzat å en plankfasad att spikas fast å skolans betongytterväggar. Dessutom kan entrén byggas om till en stor uteveranda samt skorstenen omgestaltas till ett pittoreskt utsiktstorn, allt för att skapa bilden av en jättelik Villa Villekulla, frkn Pippi Långstrumps lätt röriga barndomshem. För att ytterligare erinra om den gamla goda tiden kommer ett 50-sitsigt utedass att uppföras å skolgården.
Rysligt fängelse
Men om skolbyggnader böra vara inbjudande och varma, gäller raka motsatsen för fängelser, börja nu våra mera samhällsbevarande politiker att inse. Så det centralfängelse, som skall uppföras i rekordfart för att leva upp till alla förlängda fängelsestraff som Grönköpings Rådhusrätt utdömer, bör tala ett tydligt språk till sina innesittare.
–Och här, förklarar hr ark. TSAR Glas som nu lägger sista strecket vid ritningarna, får ju inte fängelsestraffets karaktär av straff förfuskas till förmån för någon bedräglig mysvision. Så nu komma betongväggar och järngaller verkligen till sin rätt. Särskilt stolt är jag över den permanenta utställning som skall inrymmas i själva fängelsefoajén, där hals- och fotjärn och annan rekvisita kommer att ställas ut, avslutar den erfarne arkitekten, som gärna vill smyga in litet kultur i sina alster.
